PREBEN BLOGGEN



På måndagskvällen skulle Loebberts orkester återigen bjuda upp till fest men ostämda instrument framför mål ledde till att Nationaldagsfirandet på Hägerstensåsen slutade i moll.


Som avslutning på en långhelg som gått i sommarens tecken drabbade dansken ihop med ett laddat Svensk-Palestinska i behov av poäng. Coach Loebbert hade som vanligt gjort en grundlig scouting och upplyste i försnacket att motståndarnas skrala poängskörd med största sannolikhet inte var helt i paritet med kvalitén och att de lett de flesta av sina matcher i årets serie fram till sista 10 minuterna. Elvan som mönstrades såg ut som nedan, från höger till vänster.


Raz

Kamil - Ola - Ekman - Svensson

Aron - Lindén - Hörnell

Casper - Ole - Kevin


Efter en uppvärmning som inte går till historien som den mest intensiva så tog Preben ändå visst tag om matchen när domaren blåste igång. Inget större övertag men ändå en känsla av att det var dansken som hade greppet och ett motståndarlag som hade svårt att etablera spel på offensiv planhalva. Svensk-Palestinska visade på mod med bollen i defensiven, trevligt men även riskabelt skulle det visa sig. Efter dryga kvarten lyckades Preben med sin höga press, flera hemmaspelare tryckte upp och jagade frenetiskt och via Ole så damp bollen ner framför Kevins fötter som smällde in bollen lågt och otagbart till 1-0.


Matchbilden fortsatte men Svensk-Palestinska stack upp med vissa halvlägen och skott utifrån. Men Preben hade grepp om matchen och med lite bättre skärpa så kunde ledningen ha utökats. Casper, Kamil och Ole lyckades kombinera sig fram till ett vasst läge men målvakten kom snabbt ut. Lite senare så hittade Hörnell fram med en passning på läppen men medtaget från Ole var svagt och målvakten lyckades avvärja även det här läget. Istället kom 1-1 med 30 sekunder kvar av halvleken, Svensk-Palestinska tog sig upp på sin vänsterkant och efter ett gäng studsar och vunna närkamper så tryckte de in kvitteringen från nära håll. Dusch: Kall.


I halvtid så var det optimistiskt och frustrerat på samma gång, känslan i laget var att det här skulle lösa sig och kanske var detta en anledning till det otillfredställande resultatet, känslan att det skulle lösa sig, att någon annan skulle ta tag i det. Början av andra halvlek påminde om den första med bollinnehav för hemmalaget och efter fem minuter hittade Hörnell fram med ytterligare en perfekt djupledspassning, den här gången blev mottagningen bättre och Ole lyckades placera bollen vid sidan av målvakten, 2-1 och känslan av att det här skulle lösa sig växte.


Men Svensk-Palestinska skulle visa sig vara en svårare nöt att knäcka och efter en rak boll i djupet från sidan så kom en anfallare fri i löpduell med Ekman, anfallaren lyckades få fram sin fot först och med en rapp tåfjutt satt bollen återigen i de danska maskorna. Efter 2-2 målet så böljade matchen friskt sista 20 minuterna. Aningen fler lägen för Preben men det kunde definitivt ha slutat med 0 poäng med lite mer oflyt. Framförallt lyckades Preben vaska fram farliga lägen på fina Lindén-hörnor men några fler mål blev det inte och det lilla extra rycket i toppen som de danska supportrarna önskat sig uteblev den här dagen.


Topp-match mot Dardania på fredag, näst sista matchen innan sommar-uppehållet och viktigt för Preben att studsa tillbaka efter två svagare insatser mot Camdja och Svensk-Palestinska.


Framåt Dansken!

48 visningar

I fredags var det dags för match igen. Med de fyra senaste matcherna på hemmaplan kändes denna på förhand lite mer osäker mot ett tufft Camdja. Med Kristi himmelsfärd i full språng så skulle dansken få se ett par skiften i startelvan, Godén in på mitten och Ödquist startklar på vänsterbacksplatsen.


Det bjöds på god stämning i omklädningsrummet när Kamil drog igång den nykomponerade danska dängan ”fy faen” inför matchstart. De som var med förra året återberättade om den svåra matchen mot Camdja och orden ”Det gäller att ha rätt inställning från start” ekade i omklädningsrummet.


Matchen drog igång och det var perfekta fotbollsvädret, tänk Santiago Nunez ute på Tyneside. Från första minuten så spelar Preben sitt spel med rätt inställning, redan från start så var det några chanser som skapades men rann ut i sanden. Ole löpte ned mot hörnflaggan efter ett fint djupledspass av Aron. Med mycket kvar att göra lyckas Ole ta sig förbi backen och få in bollen ”in the mixer” där Gibba hoppfullt kom löpande, men inte redo att öppna matchen med första målet. Preben tryckte på med många passningsmottagare, alla skulle få känna på bollen. Det byggdes upp fina sekvenser på höger sida, Kamil till Hörnell till Olé som på ett slår ner till Aron. Fina, fina trianglar som Loebbert skulle bli tårögd av.


Dansken tryckte på med bl.a. Lindén på offensiv planhalva (!) och tillsammans med Hörnell och Ekman så håller de fast på mittfältet. En bit in i första halvlek kom äntligen det förlösande 1-0 målet. Gibba klev in mot mitten och lyckades få en passning till Olé som sen gav vidare bollen till Hörnell för att på några touch lägga den perfekt bakom Camdjas backlinje för Aron att slå in bollen i mål på ett.


Med lite oflyt innan halvlekens slut så kom Camdjas Aguero look-a-like fri och kvitterade med ett pingis-liknande skott som tog på en Preben-spelare och lobbade över en ställd Nutte. Under halvleken så stod Preben starka men samtidigt fundersamma över hur man skulle bryta ner motståndarna. Svaret skulle komma i andra halvleken.


Preben trummade på med ett riktigt ”fy faen”-tempo och andra målet låg nära. Efter många hörnor så kändes det som Preben inte hade lyckats vinna en nickduell mot Camdja (avsaknaden av Niels vad påtaglig). Men det skulle ändras efter att Lindén la en fin boll ”in the mixer” och målskytten var osäker tills Ekman kom ut ur det blåvita bullret med en segerhand i luften! Som de säger “if you don’t claim, you shan’t be named“.


Matchen fortsatte med ett gäng färska ben in på plan i form av Teich, Kasper och Amir. Inget trippelbyte men exakt när bytena skedde var lite oklart. Preben höll bra kontroll men i en legendarisk situation så ledde en okontrollerad eller kontrollerad tillbakapassning en indirekt frispark. Camdja kvitterade med en futsal-liknande chip som tog i ribban och som tillslut studsade in i mål.


Förstaplatsen stod på spel här… Lindén ställde sig över bollen för att ta frisparken och med ”an eye of the tiger” lägger han den rakt på en Camdjaspelare och in i mål. Lindén räddaren i nöden, än en gång.


Det var bra spel och stöd bland alla i truppen och segertåget fortsatte in i omklädningsrummet där tonerna av segersången ekade:

”VI ER RØD-HVIDE PREBEN!

PREBEN FRA KØBENHAVN!

Å INGENTING KAN STOPPA OSS!

FADØLEN DEN ER GOD - HEEEY!

VI ER RØD-HVIDE PREBEN!”


39 visningar


Måndag kväll och tidig seriefinal på Hägerstensåsen. Och som om inte tabell-läget var nog för att skapa nerv så var det dessutom de ständiga antagonisterna från Kransen som stod på andra sidan.

Detta Kransen som Preben haft så många tuffa bataljer mot genom årens lopp.

I det ljuvliga vårvädret valde Coach Loebbert att matcha följande startelva:


Teichmann

Godén – Ola – Anton – Thålin

Hörnell – Lindén – Kamil

Ole – Gibba – Aron

På bänken väntade Johan Ekman på att få göra debut. Även Amir, Nordzell (med en skadad tå) samt en ombytt och hungrig Coach.


Matchens inledning blev som så ofta lite av ett ställningskrig där inget lag lyckade skapa några öppningar i motståndarförsvaret, men det syntes tidigt att det var ett påkopplat danskt lag som vann fler andrabollar och tog över bollinnehavet mer och mer.

Hörnell, i sin nya mer framskjutna position (mästerligt drag från Coach att nåla fast Lindén på egen planhalva och låta Hörnell beta fritt på offensiv halva!) fick dagens första skottläge, efter en tilltrasslad hörna som Kransen inte fick iväg så laddade han bössan (nåja) men skottet gick ovanför överliggaren.

Detta var i ett skede av matchen där Preben tagit över bollinnehavet men där Kransen gång efter annan hamnade i lovande omställningslägen där det var på vippen att de skulle rinna igenom. Bland annat en situation där Ola lyckades med en dubbel-block och i ett annat läge var det Thålin som lyckades få in en Thå. Desto tråkigare skulle Thålin behöva gå av efter sin fina brytning efter att en Kransen-spelare låtit känslorna ta över, ett klart gult kort för Kransen efter en stämpling och febril aktivitet på avbytarbänken uppstod. Coach och Ordförande Karlsson dividerade på ett sätt som förde tankarna till Söderberg/Lagerbäck i ”Mackan-gate” men landade efter många om och flera men i att sätta in Ekman på mitten, byta kant på Godén, flytta ner Kamil som högerback, peta in Ole som central anfallare, att byta kant på Aron och flytta ut Gibba som vänster-forward. Som sagt, det var febril aktivitet!


Efter dessa schackdrag tog Preben över matchen mer men resten av halvleken fortlöpte utan de där 100%iga chanserna. Ole höll sig framme två gånger, Hörnell testade både skott och djupledslöpningar och Gibba sköt en bit utanför från ett lovande kontringsläge men 0-0 skulle stå sig halvleken ut.


I halvtid manade en mycket nöjd Coach på manskapet, det talades om lugn och att försöka centrera lite mer med ytter-anfallarna för att kunna kliva högre med ytterbackarna. Detta skulle visa sig vara en framgångsrik melodi.


Andra halvlek startade som den första, Preben tog tidigt tag i taktpinnen med ett ordnat passningsspel och andrabollspel som var mer resolut än vad man skådat på mången år. Efter bara några minuter var det således dags att bryta dödläget och det var kapten som lyckades hitta en fri yta på första stolpen på en hörna. Helt omarkerad kunde Lindén och Ole kombinera likt Trent-Origi i den där matchen mot Barcelona. En hörna som satt på läppen där bollen skarvades vidare mot bortre stolpen, dansade längs med eller alternativt innan förlinjen över mot andra stolpen där Ole och målvakten hamnade i grekisk-romerskt famntag och den sistnämnda stötte in bollen med benen. Ole fick målet av domaren efter att Gibba övertygat om att den var inne på första försöket men i omklädningsrummet efteråt så steg Ekman fram som visselblåsare och hävdade att bollen då rart inte var över linjen före det att målvakten stötte in den. Golare har inga polare Ekman, kom ihåg det.


Matchbilden som inlett de första 10 minuterna i andra halvlek fortlöpte, Kransen hade svårt att ta sig ur Prebens höga och intensiva press och såg allt tröttare ut. Preben lyckades spela sig till fler öppna chanser än i första och 2-0 skulle komma. Gibba hittade Aron med en lång diagonal genomskärare som var lika delar konstnärlig och matematisk i samma rörelse, och om genomskäraren var väl avvägd och känslig så var Arons avslut desto mer bryskt, en testosteron-stinn högervrist borrade sig in vid första stolpen.


Med 2-0 i ryggen och gott självförtroende kunde Dansken defilera sig genom resten v matchen. Kransen hade två eller tre halvlägen men de som innan matchen varit osäkra på Teichmanns kvalitet i kassen fick skämmas, flera fina utrusningar och stabilt spel på de fasta situationerna som blev Kransens nödrop. Snarare var det närmre 3-0 än 2-1, Ekman som gjorde en mycket fin debut höll sig framme två gånger om, ena gången med en fin framspelning till Amir som kommit in och var på språng i djupet. Även Godén hade ett skott från obefintlig vinkel och Preben lyckades dessutom oroa på flera hörnor, ett tidigare problem-område.


Vi kan inte annat än att lyfta på hatten efter en av de skönaste segrarna på länge! 2-0 mot våra stora rivaler i en tidig seriefinal som förhoppningsvis kan ingjuta än mer mod utan att för den sakens skull leda till högmod mot Camdja på fredag. Dagen efter ”Kristi flygare” så möter Dansken tabelljumbon och för oss konfirmerade är det inte lätt att bortse från att Preben likt Jesus själv just nu flyger högt!

70 visningar
  • Facebook - svarta cirkeln
  • Instagram - svarta cirkeln
  • Twitter - svarta cirkeln